Jag avliiiiider för att detta är så roligt!!

http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/asia-pacific/7914121.stm

http://www.google.com/hostednews/ap/article/ALeqM5hMzPofPxXji6WYP-aCk1bTIc8lRQD96JFJ4G0

De har hittat en ny sorts fisk. Den simmar inte. Den studsar. Hahahahaha. Och de kallar den "Psychedelic frog fish".

Mycket roligare än så kan man inte ha på en fredag.

Imorgon åker jag hem till Sverige för en dejt med ekodemikerna! Vi har extra årsmöte då vi ska välja in ny revisor. Goda tider, härliga tider, levet leker, wooo!

Jag återkommer såklart med rapport kära läsare!

Vår på ingång

+

=Sant

Sedan jag kom till England har jag klagat en del över detta land. Alltså, jag har klagat på vädret, på att bilarna kör på fel sida, på maten, på öldrickandet på luftfuktigheten, på stadsplaneringen, på måttsystemet de anväder (pounds och miles, herregud!) osv. Ja, det mesta. (Usch va hemsk och bitter jag låter nu...så illa är det inte, tycker mest det är kul att retas med min pojke)

Men nu, nu ska jag säga något positivt. För tillfället älskar jag stan jag befinner mig i, och landet som helhet. Inte för att något egentligen förändrats, nej ingenting alls faktiskt, förutom en sak. Våren har smygit sig på.

I söndags satt vi utomhus och käkade brunch, i solen, vid vattnet. Då kände jag hur vårnerverna spratt. Häromdagen när jag gick hem hörde jag fågelkvittret genom mina ipod hörlurar, då fick jag fjärilar i magen. Igår såg jag hur det blommar i rabatterna runt kontoret, och sedan flinade jag hela eftermiddagen. Påskliljorna är på g, värmen kommer sakta men säkert (hade bara tjocktröja på mig i söndags och var nästan för varm!) och det blir ljusare för var dag!





Den underbara, fantastiska, helhärliga våren är på ingång! Tidigt som sjutton, men jag njuter ändå!





Jag vet att det inte ser riktigt likadant ut hemma, så därför är jag just nu tokglad över att befinna mig i the glorious United Kingdom!

Expedition Nya Guinea!

jag är en rätt snäll person och jag glädjs åt andra människors framgång. Jag blir lycklig och inspirerad när jag ser att det går bra för någon - syskon, arbetskamrater, Obama-istället för att bli modstulen och/eller avis. Jag gillar att höra på andra berätta om fantastiska upplevelser och tycker om att läsa om människor som "lyckats" eller som gör spännande saker.

Klart man önskar ibland att man själv kunde ha "samma flyt" och ibland så tänker man "oh, jag önskar att det kunde hända mig" men jag är stolt över mig själv, för jag gör det inte på ett missunsamt sätt.

Förutom väldigt sällan. Just nu sitter jag med en brinnande känsla i kroppen. En längtan och en önskan så stark. En önskan om att få vara någon annan stans, att få utforska och vara där ingen annan vart. Att få göra det de här lyckliga människorna gör.

Fatta vilken upplevelse! Jag vill också!!! (åh jag låter som min systerdotter). Men nu är det gjort. Och de gjorde det. De gör det, nu, i skrivande stund är de där nere och utforskar och lär sig och ser det ingen annan (?) sett.

OJ vad jag önskar att jag kunde byta plats med någon av dem. Men det förstås, jag är ju varken fågel- eller insektsexpert. Och jag kan inte med kamerautrustning eller har några "djungle survival skills". Men jag skulle kunna bidra med ett gott humör! Seså, BBC. Skick ner mä!!

Fast nä, missunsam är jag inte ändå. De som är med på expeditionen har säkert slitit häcken av sig för att få vara det. Bra jobbat! Imponerande! Inspirerande!

Och fantastiskt intressant och fängslande läsning.
Jag undrar när jag far på äventyr nästa gång.

bild från wikimedia.

herre i himlen

mitt hjärta har slagit dubbelslag och min puls har varit uppe i högvarv. himlen har spelat sitt allra finaste spel idag, och färgerna och intensiteten har gjort mig svimfärdig. jag darrar i kroppen överallt för att det var så vackert. jag kunde inte fånga det på bild riktigt, men om ni ser bilderna där uppe och tänker er att det var 100ggr starkare än såhär , och att jag inte rört photoshop eller nåt redigeringsprogram överhuvudtaget så fattar ni.

jag kan inte uttrycka i ord hur otroligt vacker världen är.

STOPPA Heathrows expansion.

Det här ska jag ut på gatorna och kampanja för imorgon, något som känns oerhört roligt, och väldigt väldigt viktigt!

Mina vänner Anders och Ludvig på Greenpeace Nordics blogg beskriver utgångsläget på ett bra sätt:

"Våra kollegor i England är smått geniala ibland. Som nu i veckan då de lanserade sin nya plan för att förhindra expansionen av flygplatsen Heathrow i London. Expansionen som inte bara skulle innebära en ökning av flygtrafiken med flera hundra tusen flighter om året utan även tvinga bort omkring 700 familjer från sina hem är såklart ett helt orimligt steg att ta när man samtidigt försöker minska växthusgasutsläppen.

För att få siffrorna i perspektiv så skulle den tänkta expansionen av flygplatsen innebära att Heathrow blev Englands enskilt största källa till växthusgasutsläpp"

Ja, då skulle Heathrow utgöra uppskattningsvis 1/5 av alla utslapp i Storbrittanien. Hur SJUKT ar inte det??
Idag får flygbranschen i England redan "£9 billions" i subventioner varje år. Skulle den inte få det så skulle inte många ha råd att flyga som de gör. Ovh tänk hur bra det skulle vara om man la ner alla de pengarna på att bygga ut och fixa till järnvägen istället?!

Ibland (ganska ofta) förstår jag inte hur man tänker i regeringen alltså. Om man tänker överhuvudtaget, dvs. För enligt Greenpeace UK kommer man förmodligen inte tjäna några pengar på det heller!

Så vad gör vi åt det då?
Jag låter Anders och Ludde berätta:

"Planen som lanserades gick helt enkelt ut på att Greenpeace köpt upp en bit mark där den nya landningsbanan är tänkt att byggas. Detta i sig skulle inte göra någon större skillnad eftersom den brittiska regeringen kan tvinga en ägare att sälja. Men, eftersom marken sedan köpet styckats upp i tusentals mindre delar som nu ägs av tusentals människor runt om i världen kommer den juridiska processen att tvinga alla dessa ägare till att tvångssälja bli ohanterbar."

Det här är orsaken till varför jag älskar (starkt ord det är jag medveten om, men det är ren och pur kärlek!) Greenpeace . Att de går inför saker med lite jävlaranamma, lite pillimariska leenden, övertygelser och en förståelse för vad som måste göras och hur det ska göras på bästa sätt.

Jag är deltaktig "beneficary owner" i denna "Airplot!" redan. Och det tycker jag du ska bli också. Det kostar ingenting, det går superfort och det är förbannat viktigt. Blir du "beneficiary owner" så sällar du dig till en glad skara av politiker, forskare, miljökämpar och massa "vanliga människor här i England" och du ställer dig bakom Oscarbelönade skådespelerskan Emma Thompson, komikern Allistair McGowell och parlamentskandidaten Zac Goldsmith som är de som idag äger landbiten.

Från DN:

"- Jag förstår inte hur en rege­ring som är det minsta seriös när det gäller att bromsa klimatförändringen över huvud taget kan överväga sådana här vansinniga planer. Vi kommer att stoppa det här från att hända, även om vi måste flytta dit och börja odla grönsaker, sade Emma Thompson i ett uttalande."



Här förklarar Greenpeace UK sin sak.




Så nu jäklar kära vänner, nu tar vi tag i detta. Upp och hoppa - bli beneficiary owner! HÄR

busy busy

Idag är jag så upptagen på jobbet att jag sliiiiiter håret av mig! Därför blir det inte mycket skrivet här idag, jag är tvungen att lägga all energi på annat håll, men det är ju skoj på sitt vis!

Ni kan ju passa på att läsa om munkarna med ett "Buddha-wiser" tempel så länge. Fantastiskt roligt ordvits det där!

Ch-ch-ch-ch-check it out hänne: http://www.metro.co.uk/weird/article.html?Monks_with_bottle_make_a_Buddha-wiser_temple&in_article_id=544912&in_page_id=2&in_a_source=

Intressanta saker på g!

THE STOCKHOLM SEMINARS:FRONTIERS IN SUSTAINABILITY SCIENCE AND POLICY

We have the great pleasure to invite you to the seminar: “Patrimony and Consumption: Rethinking the Relationships between Rural Areas and Cities”

Dr. Ismael VaccaroDepartment of Anthropology and McGill School of Environment
McGill University, Montreal, Canada

Tuesday, March 3, 2009, 14.00–15.00Linné Hall, the Royal Swedish Academy of Sciences,
Lilla Frescativägen 4, Stockholm Download the seminar announcement as a pdf-file at:http://www.albaeco.se/en/images/stories/File/vaccaro0303-09.pdf

Please, post or circulate the announcement among your colleagues or put it on the note board. The seminars are open for all interested and free of charge. No registration needed. Very welcome!

ABSTRACT:During the last fifty years the rural areas of the Western world have experienced an intense process of depopulation and economic collapse. This situation has had important consequences on the landscape ecology of mountains and valleys at the periphery of our societies. In this talk, using a case study from the Spanish Pyrenees, we delve into the historical reasons that precipitated the rural collapse and we explore the emergence of new social and economic opportunities related to the consolidation of leisure as a key economic sector of Western societies. This new emphasis on leisure, materialized by, for instance, ski resorts, golf courts or protected areas, is resulting in two models of tourism: mass tourism and ecotourism. The impacts of these two models on social and ecological sustainability are quite different. Finally, I argue, the situation of the Western rural areas encapsulates important lessons on landscape management that can be exported to other locales across the globe.

Jag tycker det är läskigt jag.

Satt och tänkte på vad sjutton jag skulle skriva om idag, och då mindes jag artikeln från DN som jag såg för någon vecka sen. Artikeln där regeringen går ut och meddelar att nu ska det inte finnas något stopp för nybyggen av kärnkraftverk längre.

HOST!

Alltså det finns mycket som jag irriterar mig på med den här sittande regeringen vi har (jag säger vi fast jag bor i England för tillfället, köp eller släng det)... ja...ojojoj. Jag får inte fram ord. Jag blir så trött!

Jag vill inte ha nå mer kärnkraft!
Det finns alternativ. Som vi kan börja med nu. Som skulle kosta mindre och vara mycket bättre i längden. Kärnkraft är inte säkert. Svenska folket vill inte ha kärnkraft. Vad är det som är så svårt att fatta?!

Alltså ni får ursäkta, men FAN vad arg jag blir!! Jag tycker det är hög tid att sveriges politiker börjar ta lite ansvar. Slutar snacka så mycket och skrider till handling. Jag tycker det är på tiden nu att man tar på sig maktrocken rakryggad och att man med stadiga kliv går framåt. Mot en framtid där långsiktiga lösningar söks, där politiker lyssnar på folket och civila samhället. Mot en tid där man håller det man lovar, inte säger en sak och gör en annan.

Statsminister Reinfelt "betonar att vindkraften fortsatt är det område där de största nyinvesteringarna ska ske. Projekteringstiden är på kanske tio år, säger han, och de befintliga reaktorerna måste "ta slut" innan nya kan bli aktuella."

Jaha ja.

Jag håller med Naturskyddsföreningens Mikael Karlsson, det är ett monumentalt miljösvek!

"- Det är bekymmersamt att en regering i kris inte klarar av att fatta ekonomiskt förnuftiga beslut. Enligt det internationella energiorganet är en terawattimme från kärnkraft dubbelt så dyr som en terawattimme från vindkraft, säger Lasse Gustavsson till DN.se." (Lasse Gustavsson är generalsekreterare i Världsnaturfonden)

Suck

Det är skit. MEN. Jag jobbar på att vända det till något positivt. Sådant här urbota dumt beteende motiverar mig... jag brukar få den där kämparglöden och lust att slänga upp knytnäven i luften. Så också denna gång. Sen gäller det bara att bestämma vad man ska göra med den. Jag sparar den inom mig tills på lördag då jag ska ut och köra Greenpeace demo på gatorna här. Vi ska försöka få folk att engagera sig i kampanjen mot utbyggnad av Heathrow, och i större skala att motsätta sig flygbranschens expansion. Det är ju iofs en annan historia, som iofs också är helt obegripligt idiotisk. Men det kan vi tala om senare i veckan.

Vill ni läsa mer om kärnkraften?
Kolla här:

http://www.greenpeace.org/sweden/nyheter/att-satsa-paa-kaernkraft-foer-att
http://www.dn.se/nyheter/sverige/miljororelsen-kritisk-om-karnkraften-1.793562
http://www.dn.se/nyheter/sverige/miljororelsen-kritisk-om-karnkraften-1.793562

Hej allihopa.
Sitter på jobbet och har precis käkat klart min lunch - en god grekisk sallad med fetaost och oliver. Livet är allt bra bra ibland. Tror jag snart ska unna mig en riktig lyx (när man försöker spara pengar och köper något man inte behöver så räknar jag det som "onödig men ack sä trevlig lyx"), en stor mugg latte. Var så länge sen jag drack riktigt bryggt kaffe. Mums!

I helgen har det vart mycket på g - glad alla hjärtans i efterskott förresten! - och jag är inte så utvilad som jag skulle vilja vara, men vad gör väl det (som the Pinks skulle ha sagt på sin tid). Det är bara att bitha ihop och köra, ny vecka, nya tag! Och jag blir peppad till att skriva här när jag ser att besökarantalet går upp! Upp upp upp upp! 123 st unika är ni nu, det är ju en del.

Och jag tänker såhär, va. Om ni som läser det här kanske kunde hjälpa mig att hålla koll på vad som pågår inom eran egna sfär så skulle det va tokschysst.
Ni som inte bor i Sthlm, dela med er av vad som händer i er stad av intresse! Så kan jag skriva om det här. Det är ju inte tokroligt att bara skriva om seminarier och föreläsningar i huvudstaden hela tiden. Och jag gissar på att någon av er 123 personer nog lär bo någon annan stans? Skulle vi inte kunna göra det till en vana, tycker jag! Är ni med mig?

Nu ska jag återgå till arbetet, men, kom ihåg att det är viktigt att visa kärlek alla dagar, trots att det inte är valentines! Krama om någon i er närhet idag, alla behöver det!

Så kram och klart slut från mig!

Samhällets fiender! (?)

Jag åker tunnelbana till jobbet varje morgon. Det funkar skitbra. Det går snabbt, är lätt, kostnadseffektivt (450kr/månad ungefär) och bekvämt. Och så är det bra för miljön.

Tunnelbane"nätet" där jag är består av 2 linjer. En som går i en cirkel åt ena hållet och en annan som går i en annan cirkel, åt ett annat håll. Det är inte jättestort. Jag blev förvånad när jag kom hit att det överhuvudtaget ens fanns en metro, men skit i det, det är en annan historia.

Eftersom att det är så litet nät (eller jag antar att det är därför) så finns det inga kontroller. Inga bås eller spärrar som måste passeras. Det är bara att knalla glatt ner på plattformerna och hoppa på tåget dit man ska. Helst ska man såklart vara ärlig och köpa biljett. Om ni som jag har bott i Sthlm och åkt tunnelbana en del så har ni säkert, precis som jag, haft många kompisar som plankat både här och där.

I Stockholm krävs det ofta lite mod/vilja/hopp(som i hopp över spärrar alltså) för att man ska lyckas. Det gör det inte här. Nej, det är bara att gå på och hoppas att det inte blir kontroll.

För kontroller, det finns det. Av två slag. 1. När man sitter på tåget och det kommer kontrollanter och kollar dig på din plats. Nowhere to run, nowhere to hide. Har du inte köpt biljett är du busted! 2. När du ska kliva av ditt tåg och hela plattformen/stationen är full av gula västar och de inte låter dig passera förräs du har visat upp ett giltigt färdbevis. Though luck för de som bara har hoppat på.

Jag blir kontrollerad ungefär 2-5 ggr i månaden. Om man inte har giltig biljett är man skyldig att betala 20 pund på direkten, eller så blir det ett ärende som bedrivs. Jag skulle gissa på att rätt många skiter i biljetter helt och hållet, och hoppas på att glida igenom gratis. Igår på vägen hem såg jag något som befäste denna åsikt.

Metrobolaget har tagit på sig hårdhandskarna och presenterar på en reklamtavla på stationen alla som har åkt fast för smitning i det område man befinner sig. På tavlan står deras namn, ålder, hur mycket de betalat och på vilken gata/i vilket område de bor.

Jag kunde inte riktigt bestämma mig för vad jag tyckte om detta. Men jag tror jag tycker det är rätt onödigt..
Okej. Jag förstår skrämseltaktiken... att någon man känner har åkt dit, och att de som tagits på bar gärning får skämmas lite... men jag tycker det är lite "för offentligt". Men på ett sätt så tycker jag det är bra också. Fuskar man så straffas man. Men det är ju skillnad på brott och brott, jag skulle inte digga om man gjorde så med våldsbrott, sexövergrepp eller annat. Kanske i enstaka fall, som man ju gör i tidningarna ibland... men njaaa alltså. Det är en förbannat tricky diskussion. Vad tycker ni?

Riktig van?

den har sangen fick jag dedikerad till mig av min bastis Sara idag.
Och da borjade jag nastan grata. For aven om jag inte ar i Stockholm, sa kanner jag samma sak.
Oj, vad jag langtar hem idag.

Hemma har ni metervis med sno. Dar bor alla mina hjartas frojdar (forutom mannen som jag kom till England for) och allting ar som det ska. Ja, atminstone ungefar.

Jag vill hem, och traffa min baste van!

Australien

Just nu tänker jag inte på mycket annat än läget i Australien. Herre, vad läskigt alltså. Det brinner ju överallt därikring Victoria! Jag läste i Metro att man hade beskrivit det som om helvetet kommit på besök. Det är ju helt galet! På DN ser man hur aluminiumfälgar från bilar smälter... Jösses!

Det är underligt alltså, hur naturkrafter kan ödelägga precis allting i sin väg, och hur vi än kämpar så kan vi inte göra någonting åt det. Vi står som förlamade, och våra handlingar får ofta ej de följder vi hoppas på.

Jag tycker om dramatiskt väder. Jag älskar när himlen är så blå och solen skiner så starkt att det gör ont i ögonen. Jag är totalt nerkärad i ösregn (jag var i himlen när jag tillbringade 2 månader på Zanzibar under pågående regnperiod). Jag tycker stormar är fantastiska att titta på, lyssna till och befinna mig i (så länge de är av rimlig styrka då förstås). Jag fascineras av att vara ute i vind så stark att man får kämpa för att hålla sig stående. Ja, jag gillar väder.

Men, det kan vara förbannat skrämmande också ska gudarna veta. Och ändå har jag haft turen att inte befinna mig i en sådan situation att jag verkligen fasat för mitt liv eller min säkerhet. Till skillnad från många down under nu, menar jag.

Därför skänker jag de mina tankar idag och hoppas, innerligt, att de klarar sig så bra undan hemskheterna de bara kan.

När nåt sånt här händer - bränder i Australien, jordbävning i pakistan, el ninjo, katrina, ja allt som ligger i samma liga, så inser jag, återigen, att det är inte människan som styr. Långt ifrån. Moder Jord är långt starkare än oss alla tillsammans.

Tål att tänkas på.

Grattis på födelsedagen min kära kära Robert Nesta Marley.

Du är och förblir den störste.

Jag minns nar vi va sma och mamma min alltid lyssnade pa Bobbans skivor. Han och Anders F Ronnblom ar soundtracket till min barndom!

Sa, Grattis igen! Lyssna lite pa King Marley idag och get up, stand up, for your rights.

barackattack kanske man kan säga?

ja jäklar. han har kört igång hårt. varje dag tycker jag att det står i DN bra saker som han gjort. Igår var de ttak på bonusar för chefer och executives, idag är det stopp för abort och preventivmedelskrav som tidigare bundit USAs bistånd.

För er som vill, som jag, hålla koll på Mr. President, och se vad han gör/inte gör kan ni kika in här. Intressant tycker jag!



Särskilt viktigt känns nr 502 tycker jag, visst fan ska ungarna ha en hund? haaha.

http://www.politifact.com/truth-o-meter/promises/

Vattenkrig?

Det fanns en tid då jag tänkte skriva min cuppsats om precis detta ämne. Jag plöjde böcker och läste rapporter och satt med näsan i UNDPs Human Development Report (kan det ha varit 2006?). Till slut kom jag och min lärare fram till att det var en dead end, och att det ju verkade som om de allra flesta var överrens om att vatten enar...och med den lilla tid jag hade då (med utbytestermin runt hörnet och praktikplats på ingång) osv så kände vi att det ej var läge att fördjupa sig i detta. Men det är ju onekligen tokintressant.

Skulle ju därför hemskt gärna vilja gå på seminariet som SiWi bjuder in till. Men det går ju inte, nej. Så någon kan ju va gullig och traska dit och berätta för en nyfiken kulla om vad som sades?
VIll ni gå dit för er egen skull så är ju det såklart också fint, ni behöver inte ens upplysa mig om någon sade något intressant, faktiskt.

Världsvattendagen seminarieinbjudan: Kriget om vattnet - myt eller verklighet?
Tid: 25 mars kl. 8.30-13
Plats: World Trade Center, Stockholm

Hur fördelar vi vårt gemensamma vatten? Vem har rätt att använda det? Hur kan vi vattna för fred i stället för att kriga om vatten?

Temat för årets vattendag är transboundary waters - gränsöverskridande vatten och gemensamma vattenresurser. Det är ett angeläget ämne inte minst som knappa vattenresurser utgör en stor konfliktrisk, som späs på av både klimatförändringen och befolkningsökningen. I vissa fall respekterar heller inte stater ingångna avtal och överenskommelser om hur vattnet ska fördelas.

Situationen i Mellanöstern är ett aktuellt exempel. Men gränsöverskridande vatten är också en utgångspunkt för samverkan och regional utveckling och det finns många goda exempel på samarbete kring delade vattenresurser.

Den 25 mars uppmärksammar vi dessa frågor med ett seminarium för att lyfta fram de möjligheter för fred och utveckling som gemensam hushållning av våra vattenresurser utgör.
För att anmala dig till seminariet, kontakta adele.skogsfors@siwi.org.
Välkomna! Arrangörer: FAO Norden, SIPRI, SIWI, SWH, UNDP, m.fl.

Våjne våjne

Nu har det varit snöoväder i Stora Britannien igen, och som "mellansvensk" (ja för Dalarna ligger ju i mitten) så står jag som lamslagen när jag ser vilket liiiv det blir. ALLA bussar i London ställdes in. 300 skolor stängde. Hälften av mina jobbarkompisar kom inte till jobbet igår(Skönt för dem!). Men eftersom jag redan tidigare skrivit ett inlägg om hur detta är ganska roligt så ska jag inte dröja mig kvar vid detta särskilt länge, speciellt inte eftersom att sist jag gjorde mig rolig över engelsmännens handlingsförlamning som verkar hända automatiskt så fort den första snöflingan faller så tog det inte lång tid innan jag fann mig själv "Ute i kylan", bokstavligt talat.

Så, on to bigger and better things.

Det är redan februari. Tredje februari! Herre, vad fort det går! Snart fyller jag 25 och snart ska CSNlånet börja betalas (24 dagar...nedräkningen tills jag är vuxen går snabbt).

Februari. Vad har jag gjort hittills i år som är av intresse och/eller av välgörande natur?

Jag har satt igång en process som förhoppningsvis mynnar ut i att företaget jag jobbar för börja handla in lokalt producerade och organiska produkter till sina kafeterior i alla kontor runt om i landet. Processen har eskalerats från mig, till min manager som ska skjuta upp det en nivå till... till den som är ansvarig för företagets miljöpolicy. Förhoppningsvis kommer ett totalförbud på frigolit tallrikar och onödiga plastpåsar i samma veva. Men, vi vet ju allihop tyvärr att sådana beslut kan ta tid.

Sen har jag gått med i Brittiska Friends of the Earth som månadsgivare också. Känns bra! Jag tycker att man kan kombinera sitt aktiva engagemang med att ge pengar, så att de som kan jobba heltid hela tiden kan göra lite mer!

Sen fortsätter jag med Ekodemiker såklart - årsmöte coming up (ses vi där?) - och gör mina små saker i vardagen som jag alltid gör. Allt det där som inte känns så viktigt nu när det blitt rutin, men som faktiskt gör skillnad - särskilt om fler hjälper till. Försöka att inte ha så mycket elgrejjer på hela tiden är ett exempel. Min polare som jobbar med att bygga kraftverk och som är väldigt insatt i hela elektricitetssvängen visade mig häromdagen National Grid. Himla intressant websida måste jag säga... här kan du kolla när du INTE ska sätta på värme och tvättmaskin.... om du vill gå mot strömmen så att säga. (ordvits! ordvits!)

Nu ska hon jobba. Så ordföranden signar ut - Slut!