jag är en rätt snäll person och jag glädjs åt andra människors framgång. Jag blir lycklig och inspirerad när jag ser att det går bra för någon - syskon, arbetskamrater, Obama-istället för att bli modstulen och/eller avis. Jag gillar att höra på andra berätta om fantastiska upplevelser och tycker om att läsa om människor som "lyckats" eller som gör spännande saker.
Klart man önskar ibland att man själv kunde ha "samma flyt" och ibland så tänker man "oh, jag önskar att det kunde hända mig" men jag är stolt över mig själv, för jag gör det inte på ett missunsamt sätt.
Förutom väldigt sällan. Just nu sitter jag med en brinnande känsla i kroppen. En längtan och en önskan så stark. En önskan om att få vara någon annan stans, att få utforska och vara där ingen annan vart. Att få göra det de här lyckliga människorna gör.
Fatta vilken upplevelse! Jag vill också!!! (åh jag låter som min systerdotter). Men nu är det gjort. Och de gjorde det. De gör det, nu, i skrivande stund är de där nere och utforskar och lär sig och ser det ingen annan (?) sett.
OJ vad jag önskar att jag kunde byta plats med någon av dem. Men det förstås, jag är ju varken fågel- eller insektsexpert. Och jag kan inte med kamerautrustning eller har några "djungle survival skills". Men jag skulle kunna bidra med ett gott humör! Seså, BBC. Skick ner mä!!
Fast nä, missunsam är jag inte ändå. De som är med på expeditionen har säkert slitit häcken av sig för att få vara det. Bra jobbat! Imponerande! Inspirerande!
Och fantastiskt intressant och fängslande läsning.
Jag undrar när jag far på äventyr nästa gång.
bild från wikimedia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar