Extra arsmote!

Till alla medlemmar:

Kallelse till Svenska Ekodemikers Extra Årsmöte

Plats: Stockholm (Information om exakt plats kommer inom de närmaste dagarna!)

Tid: 12 – 16 lördagen den 28 februari

Ersättning för kostnader: Svenska Ekodemiker måste beklaga att ingen ersättning för resekostnad till extra årsmötet kommer att kunna utgå. Medlemsorganisationerna står därmed själva för denna kostnad. Besked om huruvida vi under årsmötet kommer att kunna erbjuda mat, meddelas senast två veckor innan extra årsmötet.

Varför ett extra årsmöte?
Enligt årsmötet som hölls i april 2008 ska ett extra årsmöte hållas för inröstning av revisor. Denna revisor kommer att sitta fram till det ordinarie årsmötet som hålls i april 2009.

Fullständiga handlingar till årsmötet kommer att finnas tillgängliga på Svenska Ekodemikers hemsida senast 2 veckor innan årsmötet.

Vid frågor angående ovanstående kontakta SE:s ordförande, Angelica Andersson via: ordf@svenskaekodemiker.se, eller via Skype, Username: angelicaandersson (location Borlange)

Anmäl din medverkan till Angelica Andersson senast den 13 februari

Preliminärt schema för dagen:

11.00 – 11.45 Ankomst och mingel

12.00 Introduktion och bakgrund till det extra årsmötet

12.45 – 13.30 Lunch

13.30 – ca 15.30 Extra årsmötet

15.30 – 16.30 Avslutning och Hemfärd


Dagordning
Kommer inom kort

OBS! OBS! OBS!

Horrni!
Nu ar det dags att lyssna pa vad jag har att saga. Ga pa det har imorgon! Jag LOVAR att det ar vart eran dyrbara tid. Hans Rosling forelaser imorgon pa Karolinska, det ar GRATIS och ALLA far ga (t.o.m utan foranmalning), garanterat fantastiskt intressant.

De ganger jag hort honom tala, och jag sett Gapminder (ofta nar Staffan Landin forelast) har jag alltid fascinerats och kant mig hoppfull. Sa, take my word for it, ni kommer inte angra er. Upp och hoppa! Gapmindertime!!

Las mer har: http://www.gapminder.org/world-blog/more-news/open-lecture-in-swedish/
(tack dn pa stan for tipset!)

upp och hoppa, Global Utmaning bjuder in, igen!

Ett nytt klimatavtal kommer att bygga på åtaganden om utsläppsminskningar. Dessa åtaganden kan leda till krav på handelspolitiska åtgärder, tullar osv, för att för att utjämna spelplanen gentemot länder med lägre utsläppsambitioner. I rapporten ”Klimatpolitik och konkurrensförmåga – hur undvika koldioxidläckage?" presenterar vi de tänkbara konsekvenserna och policyalternativen. Rapporten är skriven av Peter Kleen, f d generaldirektör för Kommerskollegium, och presenteras vid ett seminarium den 16 februari tillsammans med EU-kommissionen. Vid seminariet medverkar Elisabeth Nilsson, VD för Jernkontoret och Pernilla Baralt, EU-kommissionen.


Tid: 16 februari kl 16-18

Plats: Europahuset, Regeringsgatan 65

Anmälan till klimatseminarium@globalutmaning.se

och så bölar vi litegranna

ja, oväntat att tårarna skulle trilla? jag bliiir ju såååå rörd alltså. history in the making. SÅ lyckligt lottad är jag!

först när jag ser detta:

Visit msnbc.com for Breaking News, World News, and News about the Economy

och sen när jag ser detta, på min bästis Calles Blogg... nu händer det grejer! de svär lite mycket...men jösses, vilken känsla! det är på tiden alltså.. och, precis som mr. Fleur, så får jag gåshud...medans tårarna fortsätter falla.


Jay-Z My President is black Remix LIVE 1-18-09 from ATLien on Vimeo.

My president is black - in fact he’s half white
So even in a racist mind, he’s half right
Even if you’ve got a racist mind, it’s all right
My President is black, but his house is all white
Rosa Parks sat so Martin Luther could walk
Martin Luther walked so Barack Obama could run
Barack Obama ran so all our children could fly
So I’m a spread my wings, you could meet me in the sky

idag är dagen

som vi väntat på sedan vi fick resultaten när vi satt i en gammal biograf mitt i natten under valvakan den 4e november. Dagen då vi hoppas att allt ska vända och Barack ska få skeppet på rätt köl. Och som vi hoppas! För att jag inte kan uttrycka det på ett bättre eller roligare sätt själv just nu (det är massa på jobbet som strax måste tas hand om!) så ger jag er min fars bloggpost från dagen. Förbered er på rungande Dalmål och småsmil till höger och vänster. Han är nog det bästa som finns, min pappa. Så varsågoda, här får ni ett litet smakprov ur farsgubbens blogg. Läs och njut!

"Världsomväldning, glöm allt om Gud, Jesus Krist o Allah, en ny frälsare har kommit till vår hjälp o tröst, Obama var namnet!! "Baracken" har inte någon lätt uppgift framför sig minsann,nä nä, hela jordens befolkning,eventuellt Ryssland, Kina o några få öststater undantagna väntar sig smärre mirakel,minst sagt !! Afroindividerna har definitivt fått en ny tro på att under kan ske,de är verkligen övertygade om att så också kommer att bli fallet,well,vi får hoppas på det bästa !! Om man läser tidningarna så verkar heeela vår framtid ligga på denna "krakes" axlar,jo jo,snacka går ju!

Väntar med spänd förväntan på de första revolutionerande åtgärderna,måste ju bli något alldeles extra, men så är det ju,något utöver det vanliga,måååste göra ett avstamp som ger eko i historien,något annat finns ju icke på kartan,eller hur då?? Till å mä jag ä nyfiken över hövan,intresset,ja det kan ju ingen klaga på,well,den som lever får se,hoppas,hoppas. Obamas valseger var befriande,nu är den berusande,ja för nu kommer ju han att "rädda världen"!!!!!!! Han är ju ,frälsare,fredsmäklare,kavalleriet o jultomten !!!

Engagemanget ä ju enormt,nja,betydligt större än så!! Blir det däremot ej radikala förändringar,ja då djävlar kommer pöbeln att få blodsmak,då är drevet och jakten i full gång,låt oss slippa detta,please !!!!!

Undrar om Obama föddes i ett litet stall i Betlehem?? Jahapp,några åsikter i största allmänhet om en verkligt historisk händelse.Vad ni tycker å hästen skiter ,tja dä lägger jag i samma hög!! Denna händelse överskuggar allt annat idag,så jag nöjer mig så här,återkommer imöra. Ta hand om er,mojja er lite extra denna historiska dag!! "

Och jag håller med pappa. Mojja er nu, detta händer inte varje dag.

fina tider, härliga tider!

Jag vaknade imorse och kikade ut genom fönstret, yippie yay hoooray, himlen var klarblå! Det beydde att våran sedan ett par dagar tillbaka planerade resa innåt England skulle bli av. Efter ett skypemöte med Ekodemikerna väckte jag således pojkarna som jag bor med, så slängde vi i oss frukost och gav oss iväg.

Glada i hågen och med tillräckligt med sömn i ryggen - vilket verkligen är en ovanlighet i detta hus ska jag tala om - började vi vår bilresa innåt Cumbria Mountains och the Lake district.

Det dröjde dock inte länge förrän vi började skymta moln i fjärran och snart insåg vi tyvärr att vi nog bestämt oss för att styra vår kosa mot det ruggigaste vädret i hela England. Men det kunde inte hjälpas! Vi fortsatte vår färd, trotsade regn och rusk och hagel och stormvindar och gick på promenader och besökte några mysiga Inn och Pubar längs vår väg.

När vi kom till slutmålet - Glizendale forest - steg vi rakt ut i en hagelstorm, men vi lät oss icke nedslås och påbörjade ändock vår promenad. Hela tiden jag gick där så tänkte jag på "helvetesutflykten" vi hade med far min när jag var liten, då han fått för sig att dra med sig 3 småungar ut i "trollskogen" och det slutade med att vi fick vada/kräla/bli lyfta fram i knädjupsnö och alla tre var pissblöta inom en timme. Far löste dock biffen genom att bygga upp en eld i solen, där det var varmt och gött, och vi kutade runt semi-nakna medans han torkade (och brände upp) våra strumpor. Den dagen slutade upp att bli ett av mina favorit minnen från barndomen, det var så roligt hela grejjen. Vägen upp i snön kanske inte var så kul just då, men allting annat är allt ett barn önskar sig när hon är ute med sin pappa, sin syster och dennes bästa kompis. Så tack för den far!

Våran resa idag var inte lika episk som episoden från min barndom, men det var lite samma sak. Sätta ut ett mål, komma dit och upptäcka att "näpp! den gubben gick inte" men fortsätta knalla ändå, utan gnöl och gnäll och göra det bästa av situationen! Att jag har sån positiv syn på såna problemsituationer och inte hetsar upp mig har nog att göra med far och mor. Att jag sedan har haft turen att bo med två st som är likadana som mig när det gäller det är mest flyt.

Allt som allt så var det dock en fantastisk dag, kyligt så vi fick rosiga kinder, god mat, gott sällskap och fin natur! Livet i England är inte så pjåkigt! Nu ska jag göra en stor kopp te och läsa lite medans jag väntar på söndag kväll ska bli sen och det är dags för sängen.

Hörs snart igen!
Yours truly.

Hur ett problem leder till ett annat.

Om ni gillar att läsa på engelska tycker jag att ni ska svänga in på den här artikeln hos BBC. Den handlar om hur att förbjuda bekämpningsmedel kan få otrevliga konsekvenser. T.ex. att medel som används mot malaria kan sluta tillverkas för att "Public health insecticides represent only 1% of the pesticide market and manufacturers are very dependent on the sales of pesticides in the agricultural market."

I samma artikel står det att "If farmers are forced to stop using certain products, crop yields would halve [...] There would be such huge losses in the yields of potatoes, carrots, peas and parsnips that it would become uneconomical to farm them [...] They will want to focus on markets where they can make a profit [...] and that includes moving into genetically modified foods."

Kan ingenting bra vara ENKELT någon gång?

Det har ju varit ganska mycket snack kring malaria och bekämpningsmedel tidigare också. Den här artikeln hittade jag i the Guardian från 2006:
"Banned pesticide backed for malaria control
· World Health Organisation urges DDT's reintroduction · Environmentalists warn of long-term cancer concerns"

I den här artikeln, från Medical News Today, som skrevs bara för några dagar sedan, skriver man att 160 forskare och malariaexperter ber EU att tänka om.

Så...Borde man då tänka om och tillåta dessa medel? Jag tycker verkligen inte det ändå känner jag. Det kommer finnas behov av malariamedicin fortfarande och jag tvivlar på att den bara kommer försvinna när det är ett så stort problem. Men så är jag ju ingen expert heller iofs.

Vad säger ni?

God fortsättning!

Enligt Brittiska Friends of the Earth så går 1/4 av all energi som används inom matlagning till att värma upp vatten i elektriska vattenkokare. Herregud! Det är ju helt tokigt! Så, nu såhär när nya året precis börjat, föreslår de (och jag) att ni gör det till nyårslöfte att inte fylla upp kokaren med mer vatten än ni behöver!

De säger också att man ska stänga av elektriska apparater HELT (där hör ni! alla som tvivlat på mig!), inte låta det stå på stand-by. På något vis har de också räknat ut att om man gör så så sparar man in "carbon dioxide equivalent to 1.4 million long-haul flights". (På hur lång tid står det dock inte).

Jag blir så glad när jag läser hemsidan deras, för de har massa bra förslag på vardagssaker man kan göra. Säg nejtack till reklam och kataloger, ät mindre kött och lokal producerat i största möjliga mån (min mamma är bäst på det, tänk om alla var som hon!), cykla, gå med i en miljöförening/organisation, byt elföretag (Borlänge energi hör till de bästa i Sverige enligt GPs nya lista, och de har legat i topp där ett tag. Det är ju så att man blir stolt och sträcker på sig lite extra när det händer massa bra i ens hemstad!)

OCH tydligen så kan man lägga en plastflaska fylld vatten, med påskruvad kork, i sin toalett cistern för det sparar vatten när man spolar. Hur det funkar vet jag inte riktigt, men väl värt ett försök?

Läs mer?http://www.foe.co.uk/living/latest/ten_ideas_17720.html och http://www.greenpeace.org/sweden/energibolag/


och ha ett gott nytt år!

Bra där, Europaparlamentet.

När jag var nere i Bryssel förra hösten för att prata vattenfrågor med några svenska Europaparlamentariker träffade jag bland annat Carl Schlyter som är Miljöpartiets representant nere i korridorerna. Han hade mycket intressant att säga till oss och jag minns att trots att jag inte är särskilt vänligt inställd till mycket som har med EU att göra (vi kan ta den diskussionen en annan dag) så imponerades jag av honom. Att dag efter dag köpslå och lirka och kompromissa angående regler och små detaljer i politikens underbara värld kan inte alltid vara så lätt.

Idag har det dock kommit ett pressmeddelande till min inbox där ovannämnda Schlyter är glad åt att man lyckas få igenom ett förbud mot 8% av de farligaste bekämpningsmedlen som används i Sverige, efter dagens omröstning. En seger! Woo. Förbudet blir direkt bindande för alla länder(i sinom tid, det kan ta ett tag... såklart). Det var väl på tiden?

Jag för min del kan inte för mitt liv förstå att vi (=vi som i människor som borde veta bättre) fortsätter att använda medel som är skadliga för oss själva och vår miljö. Jag säger som jag brukar, "för att vara smartast på jorden så är vi människor verkligen dumma". Det finns ju tusen skrattretande exempel som man skulle kunna rada upp om hur vi förstör våra liv och vår omgivning. HUR kan vi vara så intelligenta och komplett urbota idiotiska på samma gång, är frågan jag ställer mig. Visst, pengar och makt osv osv osv i all ära. Men jag tycker ändå att vi borde veta bättre.

Tillbaka till saken, i dagens omröstning i EUparlamentet beslöts det också att hormonstörande ämnen ska fasas ut.

Carl Schlyter säger:
"- Det är tråkigt att LRF och Svenskt Växtskydd arbetat för att behålla flera av de ämnen som är skadliga för hälsan. Men de misslyckades med att göra det lättare för misstänkt hormonstörande ämnen att komma ut på marknaden, säger Carl Schlyter. Det är en seger för både människor, djur och miljö.

- Men tyvärr kommer konsumenterna inte heller i fortsättningen att få den information som vi Gröna ville driva igenom med ett s k bekämpningsmedelspass. Då skulle alla fått möjlighet att i butiken se vilka bekämpningsmedel som använts på varan. "

Kampen är dock långtifrån över, som Greenpeace säger: "Banning 22 harmful substances out of over 400 is barely a start. There are at least 100 highly toxic pesticides that have not been phased out. Claiming that this legislation is a success for the health of Europeans and the environment is like saying that you’ve won the lottery when your ticket only matches one of the winning numbers. The lack of ambition of this law means that food in Europe will continue to be contaminated by many dangerous chemicals for years to come".

“The fact that any progress at all was made in phasing out harmful pesticides is mainly due to the European Parliament. During negotiations, member states – Germany in particular – tended to side with the pesticides industry"

Ja usch och fy.

Men likväl så har en liten seger vunnits och det ska vi väl vara glada för i alla fall - även om det ju är själva "*&(! att det ska vara så svårt att bara slopa allihop!

bild fran mp.se

Global utmaning ställer till med installationskalas!

Det kom ett email:

"Installationsseminarium 20 januari

Den 20 januari installeras USAs tillträdande president Barack Obama. Vi uppmärksammar detta genom ett evenemang med Rådhusgruppen i våra lokaler på Sveavägen 66. Bland talarna återfinns Olle Wästberg, generaldirektör för Svenska Institutet och tidigare generalkonsul i New York. Tid: 20 januari kl 17. Antalet platser är begränsat. Anmälan sker via e-post: lars-olof@radhusgruppen.se"

Ja herregud, så trevligt! Anmäl er och traska dit, vettja. Det stog ingenting om att det skulle kosta något, men det skadar ju inte att skicka ett email och fråga.
Jag är med på eventet "Bush's last day in office" på Facebook och ska således fira på egen hand. Det kanske är dumt, men jag (liksom många andra) sätter stort hopp till Barack och tror verkligen att det är NU den kommer, förändringen som vi är i så desperat behov av.

Tillbaka till Global utmaning och deras happening. Jag blir så avis på alla som är hemma och kan springa på sådana här roliga tillställningar hela tiden, medans en annan är fast på en plats där inte mycket av denna sort händer. Jag springer dock på Greenpeace möten stup i kvarten, vilket stillar mycket av min törst för engagemang, och denna veckan kommer vi igång igen efter jul-ledigheten vilket jag såklart ser jättemycket fram emot. woo.
Extra roligt är det såklart nu när karln min också börjat engagera sig och hänger med mig!

Nej ni, nu ska man arbeta. Adios.

Rally up the troops!

Hej Ekodemiker! (och alla andra)

På lunchrasten idag sitter jag och tänker på Ekodemikerna och våra medlemmar, och riktigt känner hur det kliar i fingrarna. Det är så mycket jag vill göra, skriva och berätta för er.

Men, allra helst så vill jag komma ut och träffa er!

Något jag har tjatat om ett tag nu är att det är hög tid att Ekodemiker beger sig ut i skolorna igen, och att vi finns på plats där det händer, när det händer. För mig är det svårt att delta i en sådan utveckling dock, tyvärr, eftersom att jag för närvarande sitter i England. Men visst skulle det vara roligt?

Jag skulle så gärna vilja träffa studenterna som arbetar för miljön, som diskuterar, debatterar och manar till förändring runt om i våra svenska skolor. Men, jag antar att det får vänta, iaf för min del. Men ni kan ju höra av er? Frågor, synpunkter, ris eller ros, allt tas mer än gärna emot på emailen min: ordf@svenskaekodemiker.se

Det är också en bra adress att bära med sig i bakhuvudet, för kanske dagen kommer då du vill styra upp ett projekt på din skola, vill göra mer på ett personligt plan, eller bara vill skrika ut din frustration över hur världen ser ut till någon som vet vad du talar om och som faktiskt har en åsikt. Maila då mig, så ska jag också svara dig!

Jo, en sak till! Känner du någon som du tror skulle passa hos oss i Ekodemiker? Någon i din närhet som borde vara med i vårat nätverk men som inte är det? Slussa hit de då, så löser vi det! Inte nog med detta, SE söker styrelsemedlemmar. Hopp och sök! Det är KUL att sitta i styrelsen, det innbär stor frihet och möjligheterna är många. Come on.

Hoppas vi ses!

Somliga straffas direkt...

Sedan jag har börjat på jobbet igen har jag vart allt bra motiverad att vara nyttig och inte äta av godiset som ligger här omkring mig. Överallt finns det frestelser, och än så länge har jag inte fallit för detta gratis snask!

Med detta har också min lust att promenera och vara hälsosam på det viset kommit igång igen, och eftersom att jag inte hann gå hem i måndags därför att vi skulle klättra kände jag att igår var det dags! På med vikter och stavar på jobbet, folket glodde mer än vanligt men vad gjorde väl det, och ut i rusket/blåsten/kylan. Knallade för glatta livet till affären där jag skulle handla ingredienser till kålpuddingen som skulle tillagas på kvällen.

Problem 1. Tesco hade inte det jag behövde så jag fick glatt bege mig vidare till Sainburys.

Hittade allting jag behövde och lite till - den här finanskrisen känns verkligen! Det var halva priset på ALLT! Glad i hågen packade jag väskan men i takt med att jag förstod att den skulle bli överfull dalade humöret. Men skam den som ger sig! Jag tänkte att "ah, det kan väl inte va så svårt att gå hem med två kassar!". Tänkt och gjort. Lade ner vikterna i ryggsäcken och la de lätta varorna - sallad, spenat, hallon, physalis och lite annat smått och gott -i påsar och gjorde mig redo för sista hemvägsetappen på bestående av en ca 40-minuters promenad.

Problem 2. Det är inte så roligt att gå med två kassar slående mot stavarna. Att göra så var en verkligt dåligt ide.

Vid det här laget började jag misströsta, för inte nog med att min brijanta ide inte fungerade, det var nu också ganska kallt och jag var då verkligen inte klädd för det "arktiska vädret". Jag bestämde mig snabbt för att ta bussen hem.

Problem 3. Vart ligger busshållsplatsen?

Jag började knalla längs gatan fram för att se om det fanns någon plats, och snart ser jag en buss komma.

Problem 4. Jag var ju på fel sida vägen!!!

Hur jag inte kunde ha tänkt på det innan vill jag helst inte spekulera i, jag va väl för upptagen med att frysa (eller så var det för att jag precis vart hemma i Sverige där bilarna åker på rätt sida gatan). Så jag får glatt vända om och gå tillbaka upp samma väg jag gått ner, och korsa över till andra sidan gatan. Jag ser en busshållsplats, och tidtabellen talar om att bussen kommer inom 10 minuter. Halleluja. Vid detta laget kan jag knappt känna mina fingrar längre, och Ipoden har stängts av för länge sedan eftersom min favoritmusik helt plötsligt var fruktansvärt irriterande. Lycklig, ja nästan helt salig, står jag och tänker på att bussen snart kommer. Och mycket riktigt så dröjer det inte länge förräns den dyker upp bakom kröken. YES! Den stannar, och jag kliver på.

Problem 5. Jag hade helt glömt bort att jag lagt mina sista pengar på att toppa upp min telefon under morgonens hast och står således och gräver i fickorna framför busschauffören.

Men det hjälps inte. Jag tittar på honom, som redan tryckt ut en biljett till mig, med ursäktande blick och hasplar ur mig "Sorry, I cant find more than £1,50" och hoppas någonstans han ska se vilken resa vägen hem redan varit för mig, känna medkäsla och låta mig stiga ombord. Men där sket jag en lök. "Too bad" eller något i den stilen säger chauffören och jag går modstulen tillbaka ut i vinden och snön (japp, det har börjat toksnöa till råga på allt). Får bege mig tillbaka till Sainsburys och med frusna fingrar plocka ut 10£ ur automaten, och sedan gå tillbaka och vänta på nästa buss som kommer efter ytterligare 10 minuter.

Då får jag äntligen en "break" och allting funkar som det ska. Den kör mig säkert hemåt och jag tinar långsamt upp.

Men där fick jag för att jag igår "gjorde narr" av engelsmän som klagar om den "arktiska kylan". Från och med nu ska jag vara tyst. (I alla fall för ett tag)

arktisk kyla

Idag är det runt -8 grader på vissa ställen runt om i England. ARKTISK KYLA! utropar man, och jag bara skrattar.

Skolor stänger, kollektivtrafik stannar, vissa samhällsfunktioner förlorar alltså helt förmågan att fungera på ett tillfredsställande vis.

Herregud! Det är ju bara lite kyla! Jösses amalia, kom igen nu kära engelsmän. På med kläder, bit ihop, sluta ojja er och ut och njut!

Jag hörde igår att det var runt -35 grader i Jämtland. DET är kallt. Enligt SMHI hade Sibiren temperaturer runt minus sextio! Då skulle jag nog inte heller skratta. När jag bodde i Kanada hade vi -43 på min födelsedag, då fick man istappar hängande från ögonfransarna inom 1 minut utanför dörrn.

Så, kära Enade Kungarike, get it together och fortsätt utbilda barnen, kylan till trots!

bild från: http://www.fvalk.com/images/Arctic/arctic-logo.jpg

skurk! bov! avskum! (?)

Sen jag tog mitt pick och pack och flyttade till England, och sedan jag började mitt nya jobb, har jag lyckats samla på mig en massa nya vanor. En del har kommit naturligt, medans andra har tvingats på mig av olika skäl. Klättra på klättervägg gör jag två till tre dagar i veckan av egen vilja, tar med mig mat till jobbet varje dag gör jag för att jag "måste".

Så här ligger det nämligen till, att vi har en kafeteria på jobbet som endast serverar skitmat. Ursäkta min frispråkighet, men så är det. Bakad potatis, grillade mackor, eller något annat flottigt, fettigt eller sprängfyllt med socker är det som gäller och det är också vad mina kollegor trycker i sig varje dag. Och toppar med en påse chips som mellanmål. Mums. (Blä!) Och inte nog med det: de serverar allt på frigolit tallrikar och i papperskoppar, och ibland funderar jag om de ens uppmärksammat att det pågår en hetsig miljödebatt på alla nivåer i samhället och om de någonsin reflekterar kring att det de håller på med hör hemma på typ.... ja inte vet jag, 70-talet? Att ge en person två frigolittallrikar för att de ska ha två mackor osv osv osv. Finns hur många exempel som helst, och det gör mig upprörd från tåtippar till öronsnibbar! Men, det är en uppgift för vårat eco-team, och vi håller kampen igång, detta ska inte få fortsätta länge!

Men tills dagen kommer då segern är vår, då bra (bättre) mat servera på ett miljövänligare sätt, så finns det bara ett alternativ. För oss som inte vill äta på detta vis finns inte många val. Det finns varken micro eller vatten kokare på stället (för det skulle konkurrera ut vårat kafe...jag blir så trött!) och således packar jag ryggsäcken med färsk frukt och grönsaker/ sallad/ mackor/ röror osv varje dag.

Det funkar skitbra och jag trivs med att ha det så, att ta med min egen lunch är toppen för mig (även om det inte är jätteroligt att stå och göra den varje morgon kl 7), men det finns problem även här. Problemen heter plastpåsar och aluminiumfolie. Jag har börjat samla på mig plastburkar och lådor i allehanda storlekar och former, men ännu har jag inte nått fram till slutet på tunneln för ibland (som idag) tar jag fortfarande med mig en smörgås invirad och ihopsluten med material som sedan direkt kastas bort. Och jag känner mig som en miljöbov! Riktigt känner hur blickar bränner i min rygg, och hur åtminstone alla min eco-team kollegor tycker att jag är jordens avskum. (Kanske inte riktigt då, men ändock!)

Hur ser det ut på era jobb? Serveras det mycket "bra" mat, både ur hälso och miljösynpunkt? Om inte, engagerar ni er på något vis för att det ska bli bättre? Jag behöver alla tips jag kan få!

bild fran: http://cdn.overstock.com/images/products/L10248760.jpg

och: wikimedia

Tillbaka efter julledighet!

Hej allihop!
Sitter tillbaka på jobbet och tänkte skriva några rader innan det är dags att återgå till mina uppgifter. Schysst att min manager har gett mig tillåtelse att blogga på lunchen tycker jag... "det är ju ändå för miljön". Annars är det inte så populärt att surfa personligt häromkring. Men när det gäller miljöbloggning får man tydligen grönt ljus! Super!

Detta blir dock ett kort inlägg, för nu är det dags att sparka igång verksamheten igen. Men välkommen tillbaka till mig själv, och er andra. Jag hoppas er ledighet har varit minst lika fantastisk som min. Hemma i Dalarna har vi haft två veckors solsken och blå himmel, massa snö och utomhusaktiviteter. Vi har ätit tills vi nästan spruckit och mina nära och kära har ständigt funnits omkring mig. Det kan ju knappast bli bättre!!

Mer än så här blir det inte nu, men julledigheten är över så vi ses snart igen!